Same same but diffrent

Jaha, så har man som så många andra gett upp om msn live spaces och flyttat hit, vilket jag inte gör med någon större skräck eller någon pirrning i magen som är något speciellt. Vilket jag trodde att jag skulle få, jag gillar det som är "som vanligt" det där gamla inkörda hederliga och det som man kan och är van vid.
Kalla mig gärna lite lätt omodern för det är jag, jag är fullt medveten om det. Men jag förstår ändå inte varför man ska överge något som funkar suveränt och som är till full tillfredsställelse.
Ja nu var ju inte det gamla spacet det så därför så har jag gett mig iväg därifrån, vilket resulterar i den här nya bloggen.
Med en ny blogg kommer en massa nya inställningar och massor av saker att lära sig. Som jag kanske inte alls är sugen på att sitta med så här i början. Min främsta förutsättning är att få komma igång lite med mitt bloggande igen som så plötsligt fick ett abrupt slut i den gamla.
Först pga att lusten helt enkelt inte infann sig och när den väl gjorde det så kom jag inte in där, efter många om och men och prövningar kom jag in på min sida. Men då låste sig hela datorn och blev helt svart i slutänden, flertalet samtal till supporter och hysteriska bryt om att man helt pajjat datorn utbröt och det var i den vevan som jag svor för mig själv att aldrig mer använda den sidan.
Så här är jag nu, same same but diffrent.

Mycket har hänt sen sist, men ändå inte. Tack vare msn chat har jag hållt kontakten med bla Eva som är en super bloggare, kvinnan som kan skriva flera mil och ändå behålla intresset och greppet om läsaren. Inte undra på att jag siktar på att se henne på nobels litteratur nominerings lista framöver. Vi har en del funderingar angående den middagen, men det är nog inte några funderingar som lämpar sig här...
Här hemma har vi mer eller mindre haft en konstant sjukstuga. Alexander har haft en maximal otur det här året och varit mer eller mindre sjuk nästan hela terminen. Max längd i skolan i sträck var en vecka....
Det har varit långdragen lunginflammation, halsfluss, förkylning, virus, migrän och nu igen ett märkligt virus som yttrar sig i feber, hals ont och nästäppa. Igår natt hade vi dessutom ett blodbad här hemma.
För flera år sedan blev han bränd i båda näsborrarna eftersom han blödde näsblod så himla lätt och så ofta, det kom från ingenstans och slutade inte före 20 minuter. Det var inte några droppar helller utan det rann, i en häftig hastighet och kunde komma precis när som helst.
Det blev ju så klart ett stort problem för när det väl hände så var det ju inte alls lätt att få stopp på och krävde tid och en massa papper, spungostan, olja och nässpray.
Men efter att dom bränt hans kärl i näsan blev det bra, han har blödit några få gånger sedan dess men inget allvarligare än att man fixat det snabbare och lättare än innan. Tills igår natt.

Jag kom isäng sent, över halv ett och somnade därefter. Klockan 02.21 väcktes jag av en liten röst och urskiljde en liten figur i dörröppningen som sa:
-Mamma det blöder jätte mycket.
Med dom orden försvann han ut ur sovrummet och in mot toaletten. Med dom berömda mamma generna på helspänn var jag uppe ur sängen och i kläder inom loppet av ett par sekunder, tankarna på var och vad det var som blödde susade igenom blixtsnabbt och innan jag var inne i badrummet jag med hade jag halvvägs slagit 112 i tanken.
Så när jag kom in i badrummet och såg ner i handfatet, han stod lutad över, såg jag knappt den vita emaljen. Där var illrött och svart mörkt blod, och det rann i en hög hastighet ner i avloppet hela tiden. Hans händer var kladdiga och blodiga, pyjamas tröjan likaså och halva ansiktet. Ja det såg ut som om man slaktat något i vårt badrum helt enkelt.
Så det var bara att börja repa papper och leta fram olja och nässpray, spungostanen var helslut och eftersom han slutat blöda på det där sättet var det inget som jag tänkt på att ha hemma.
Så i dryga 21 minuter stod vi i badrummet och försökte stoppa blödningen.
Sen fick han krypa ner hos oss i våran säng, på en stor handduk och med en annan handduk bredvid sig...
När jag på morgonen bytte hans lakan och torkade golv, trappa och mattor förstod jag inte hur han kunde hålla sig så lugn, för där var ju massor av blod. Han hade tydligen vaknat av att det var blött i sängen och trott att han nyst i sömnen och att det var därför, så han tände sin lilla lampa vid sängen och såg att det var blod, så då traskade han helt enkelt ur sängen. Höll med händerna under hakan och näsan och gick in till oss och kallade innan han försvann in i badrummet. Det tyckte jag var duktigt, för att vara 8 år och mitt i natten så var han duktig, och vilken tur att han vaknade....
Denna dagen ska vi ägna åt absolut inte ett dugg, bara ta det lugnt och vila, städa lite och så där men bara njuta av våren som är på väg. Och imorgon är det helg, på riktigt!
Njut av våren, vi hörs!!